Vargen kommer!

I helgen gjorde allas vår tjurgubbe Arsene Wenger ett av sina sedvanliga tyck synd om oss uttalanden. Han kände att Arsenals stackars stackars målvakt inte fick tillräckligt beskydd av domarna mot alla de hemska motspelarna som kom för nära när han skulle ta bollen. Det som fick mig upprörd var inte att Wenger som vanligt tyckte så hemskt synd om sina småpojkar utan det att han anser att målvakter får för lite skydd.
I dagens fotboll blir det frispark till försvarande lag så fort dess målvakt trillar, snubblar eller får frisyren förstörd i en närkamp. På alla andra ställen på planen är det tillåtet att gå in i duell så länge du gör det enligt regelboken, försöker man applicera samma spel mot en målvakt blir det frispark och kanske gult kort mot dig. Det är väldigt ofta domarkåren tar det säkra för det osäkra inne i straffområdet och blåser, det behöver inte ens finnas en situation.
Något som skulle kunna lösa det och även alla dessa straffsituationer är straffområdesdomarna som testats i Europa League under föregående säsong. De fyra extra ögonen ger en mer rättvis bild av vad som hänt samt att man får en annan vinkel och fler synpunkter. Att ligan som av många anses vara den bästa i världen inte genast nappat på detta succétest och infört dessa domare är väldigt konstigt enligt mig. Tjatet om storlagens förfördelning skulle t ex kunna upphöra i ett nafs, likaså alla kontroverser som uppstår i så gott som alla matcher.
Så min hälsning till den gode Wenger är att han kanske borde lobba för fler domare istället för att gnälla, ingen tar en gnällspik på allvar när det hänt två tusen gånger.

In med det nya

Nu när skräpet verkar vara på väg till sopbilen är det kanske dags för förste styrman Hodgson att skaffa lite nya däcksvabbare. Snabb som han tydligen är har han redan radat upp två kandidater vid landgången.
Den förste är Fulhams vänsterback Paul Konchesky. För ynka £4 miljoner får vi denne renrakade vilde till vår skuta. Hodgson känner den gode Konchesky väl efter deras tid tillsammans i Londonklubben vilket i alla fall får mig att tycka att det är ett bra köp. Scouting insatsen är minimal och inga lära känna perioder behövs.
Den andre kandidaten är Portos
Raul Meireles, en spelare som om han är bra nog kommer ta Masken plats rakt av. Enligt rykten ska även Man Utd varit intresserade av den gode portugisen men eftersom de av någon anledning har en styrelse av klåpare får de inte köpa spelare över 26 ifall spelaren har ett högt pris. I det här fallet £10,7 miljoner, vilket jag kan tycka är helt ok för en spelare som är ordinarie i sitt landslag. Har man dessutom ett så stiligt skägg som Meireles så finns det inget att tveka om.

Hodgson kommer efter försäljningen av Masken ha ca 20-25 miljoner pund i kassan, med tanke på priset på ovan nämnda herrar inser alla att det finns lite pengar kvar att leka med. Återstår att se vad mer vi kan tänkas knyta till oss innan transferfönstret stänger nästa vecka.

paul koncheskyRaul Meireles

Ut med skräpet

Då ska Pool äntligen fått den summa de begärt för att släppa barnungen Mascherano. Ska det vara så svårt att betala det begärda priset? I samma veva verkar det som att Lucas ska lämna oss. Även i det här fallet ska orsaken vara att hans familj inte trivs i Merseyside området. Undrar lite hur spelarna tänker när de väljer klubb, rekar de inte området de ska flytta till innan de skriver på kontrakt. Kan inte tänka mig att det är så svårt att se att Liverpool med omnejd inte är så värst hett. Men men, de är kanske förblindade av pengarna de erbjuds.

Jag är i vilket fall som helst väldigt nöjd att de försvinner. Lucas köptes för rätt så stora pengar efter det att han utsetts till brasilianska ligans bästa spelare 2006, vilket är helt sjukt då det måste finna minst 100 spelare i den ligan som är bättre än honom. Efter sitt intåg i klubben har Lucas knappast rosat marknaden med något skönspel, eller för den delen bra spel. Tillsammans med Aurelio måste Lucas vara världens minst tekniska brasse, något han bevisat gång efter annan. Alltså, inga spilda tårar över honom.
När det kommer till mitt nya lilla hatobjekt Maschernao är ju insatserna och lovorden lite annorlunda. Efter att ha köpts loss från ett företag för den hisnande summan £18,6 miljoner har Masken varit en viktig defensiv kugge i ett annars rätt svajigt lag. Visserligen har den gode argentinaren en förkärlek för att gnälla på domaren, något som resulterat i minst ett rött kort, men han är även bäst i världen på det han gör, dvs förstöra motståndarnas speluppbyggnad. Hålet som kommer uppstå efter Mascherano är något Hodgson måste åtgärda snarast om inte mittfältet ska bli lika värdelöst som ett juniorlags.


Rykten

Jag har fotfarande inte kunnat släppa hela den här grejen med Mascherano. Har varit förbannad i snart tre dagars, sjukt egentligen. Det är ju bara fotboll...

Nog om Judas. Många nya rykten kring Pool. Spelare som sägs vara på väg in är b la Trezeguet och Carlton Cole. Den förstnämnde hade ju varit intressant om vi kunde backa klockan tio år. Vad gäller Cole ställer jag mig väldigt tveksam där också, visst, han är stor och snabb. Men grabben kan ju knappt göra mål, tycker att vi har nog med sådana spelare redan. En fransk ytterback ryktas också vara på gång, väldigt intressant då en av Pools egna talanger, Mavinga, har gått ut och sagt att Hodgson enbart satsar på engelsmän och att han o de andra utländska talangerna känner sig utfrusna. Hur sanningshalten är i det ryktet är oklart, men backar är välkommet, även franska sådana.
Mer franskt, Marseilles speldirigent Hatem Ben Arfa sägs vara på Pools radar. Ett intressant köp som kanske skulle kunna avlasta Gerrard lite i uppbyggnadsfasen av spelet.
Som vanligt är alla rykten hämtade från Goal.com eller Liverpoolsweden, så ni får ta dem alla med en nya salt.

Bortskämda idrottsstjärnor

Läste precis att Mascherano vägrat följa med resten av laget till Manchester för att spela dagens match. För mig som vanlig dödlig är det helt ofattbart att någon som fått en sådan gåva eller talang att kunna leva på idrott kan bete sig som ett femårigt barn. Att framgång kan stiga personen så pass åt huvudet att man tror sig kunna göra precis som det passar bara för att klubben som man gått till vägrar sälja än för ett underpris. Att tro att man kan strejka sig till det man vill ha, utan någon som helst tanke på de supportrar som vecka in och vecka ut ser till att man får in feta pengar på sitt bankkonto.
Nu hävdar Mascherano att han vill lämna Pool pga personliga skäl, må så vara, men hur kan man gå till en klubb i ett land där man vet att t ex ens fru inte kommer trivas? Får man inga hjärnceller när man fått fotboll som talang? I bland kan man undra.
Jag blir uppriktigt förbannad av det här. Hade jag varit tränare skulle jag låtit Mascherano ruttna i B-laget tills det att hans kontrakt går ut om två år. Man beter sig fan inte hur som helst!

Slacker

Nu har två omgångar snart passerat och jag har varit riktigt lat på uppdateringsfronten. Det kan bero på att inga större saker har inträffat ännu. Visst Blackpool vann med 4-0 mot Wigan, men Wigan är så fruktansvärt värdelösa att det inte var helt oväntat. Newcastle överraskade riktigt igår med en 6-0 vinst mot Villa. Jag är dock rätt säker att om O´Neil stannat på sitt jobb skulle det aldrig hänt.

För Pools del inleddes PL med svåraste tänkbara motstånd i form av Arslena. Sett med väldigt partiska ögon var 1 poäng två för lite. Visst att vi långa stunder blev utspelade, men så länge vackert spel inte leder till något kan arslena gärna passa runt bollen i 90 min. Kvittering kom efter slarv i försvarsspelet, både av högerförsvaret och av Skrtl. Reina fick mycket kritik för att han slog in bollen i eget mål, men enligt mig skulle den aldrig kommit så långt. Att just arslena blivit ett spöklag för oss är irriterande då lagets supportrar ofta är dryga och kaxiga över lagets fina spel och stora segrar. Ofta glöms den egna historien bort när skrävlandet börjar, att laget för 15 år sen var kända som boring-arsenal är inget man vill kännas vid. En historielektion skulle vara på sin plats.

Ikväll spelar vi andra omgången, motståndet har på pappret inte blivit sämre, men City känns trots sina miljardköp inte som ett topplag. Känns som att vi ska ta tre poäng även här. Återstår att se om jag har rätt.

Here be dragons


Stoke - Britannia Stadium. Kapacitet: 28 383. Byggd: 1997. Bra drag och hängivna supportrar. Här hittar du inte många turister.


Liverpool - Anfield. Kapacitet: 45 362. Byggd: 1894, ombyggd 1994. Lever upp vid stormatcher och spel i Europa, annars väldigt överskattad.


Everton - Goodison Park. Kapacitet: 40 157. Byggd: 1892. "Lillebror" Everton är hyfsat förskonade från fotbollsturismen, det märks på ljudnivån och passionen på Goodison.


Manchester City - City of Manschester Stadium. Kapacitet: 47 726. Byggd: 1999, ombyggd 2002-2003. Nästan aldrig full.


Manchester United - Old Trafford. Kapacitet: 75 957. Byggd: 1909, ombyggd under 90-talet. En gång i tiden en arena med bra drag, kan leva upp ibland. Oftast tyst som i graven.


Arsenal - Emirates Stadium. Kapacitet: 60 355. Byggd: 2006. Här kan du höra en knappnål falla.


Fulham - Craven Cottage. Kapacitet: 25 700. Byggd: 1896. Arenan med PL:s bästa läge, precis vid Themsen.


Chelsea - Stamford Bridge. Kapacitet: 41 841. Byggd: 1876, ombyggd på 90-talet. Om du undrar hur den moderna fotbollen ser ut, åk hit. Här hittar du slipsar, kostymer och en kompakt tystnad.


Tottenham - White hart lane. Kapacitet: 36 310. Byggd: 1899. Belägen i en rätt ruffig del av London, här finner du bra tryck på läktaren.


Newcastle - St James' Park. Kapacitet: 52 287. Byggd: 1892, utbyggd mellan 1998-2000. Här hittar du Englands mest hängivna och högljuda fans


Blackpool - Bloomfield Park. Kapacitet: 12555. Byggd: 1899, renovering och utbyggnad pågår. PL:s utan tvekan minsta arena


Sunderland - Stadium of Light. Kapacitet: 49 00. Byggd: 1997. Arenan med det överlägset snyggaste namnet.


Wolverhampton - Molineux Stadium. Kapacitet: 28 525. Byggd: 1889, ombyggd och renoverad mellan 1991-1993.


Blackburn - Ewood Park. Kapacitet: 31 367. Byggd: 1882. Den enda arenan i PL där du kan se publiken gå omkring framför sin läktarsektion.


WBA - The Hawthorns. Kapacitet: 26 500. Byggd: 1900, renoverad 2008.


West Ham - Boleyn Ground (Upton Park). Kapacitet: 35 303. Byggd: 1904. En arena med bra drag, har figurerat friskt i diverse huliganfilmer.


Wigan - DW Stadium. Kapacitet: 25 138. Byggd: 1999. Används även till rugby vilket ofta syns. Nästan aldrig fullsatt, i Wigan är fotbollen bara andrasport.


Aston Villa - Villa Park. Kapacitet: 42 788. Byggd: 1897. Har inte i närheten av samma drag som lillebror Birmingham.


Bolton - Reebok Stadium. Kapacitet: 28 723. Byggd: 1997. Skitfotbollens hemvist. Aldrig fullsatt, inte ens när storlagen är på besök.


Birmingham - St Andrews. Kapacitet: 30 079. Byggd: 1906, renoverad mellan 1993-1999. En av få arenor i PL där det fortfarande kan uppstå läktarvåld.

This is my tribal mark


5, Man City. Sjukt arg fågel, bra färgkombination, lite latin. Vad kan gå fel?



5, Newcastle. Det finns inget med den här loggan som säger att klubben håller på med fotboll, ändå är det självklart att det är så. Sjöhästar och simpelhet, snyggt.



5, Blackburn. Jag gissar att den här versionen är något moderniserad, gillar den ändå. Rosen och färgerna kompletterar varandra bra, den är behaglig att titta på.



5, Blackpool. Det finns inget som skriker lägre division så mycket som en plottrig logga. Blackpool får utan problem en topplacering på den här listan med sin logga, det kan de behöva med tanke på sin gräsliga tröja.



4, WBA. En klassisk klubbsköldsdesign, färgerna fungerar väldigt bra ihop och motivet i form av en fågel är väldigt trevligt.


4, Sunderland. Höga poäng pga. old school designen, tappar dock på att den är för mycket polkagris.

 

4, Everton. Latin och en snygg sköld, minus för highlight effekten i mitten.



4, Liverpool. En något modernare version av den gamla skölden, fortfarande väldigt snygg. Utstrålar historia.



3, West Ham. Stilren och enkel, på gränsen till tråkig.



3, Wigan. Enkel sköld som får fram sitt budskap. Något tråkig, precis som laget den symboliserar.



3, Tottenham. Nyligen omgjord till en modern, stilren historia. Gillar den men förstår inte varför Spurs vill få beskådaren att tro att klubben håller på med basket.



2, Aston Villa. Omgjord, tråkig. Byt tillbaka.



2, Stoke. En av Englands äldsta klubbar, det syns inte på märket. Tråkig design.



2, Chelsea. Moderniserad, kantig historia som skriker fotbollsindustri. Usch och fy.



2, Man Utd. En hemsk färgkombinaton, en djävul som tydligen gillar båtar samt två bollar. Inte så värst upphetsande.



1, Arsenal. Hej vi säljer vapen, kom och köp. Omgjord sköld, kanonen har vänts, all historia före Wengers intåg har suddats ut. Inte coolt.



1, Fulham. Oj oj oj. Här snackar vi tråkigt. Två F och ett C, sen var det klart. OM de behållit sina gamla sköld hade de fått fem utan att blinka.



1, Wolverhampton. Intetsägande, kantig, ful.



1, Birmingham. Vad ska man säga. Precis som med sitt hemmaställ vill de mycket men kommer inte så värst långt.



1, Bolton. Loggan är precis som Boltons spel, skitful, tråkig och intetsägande.

Veckans rykten

Pool är som vanligt samanlänkade med alla och inga spelare. Här är några rykten så här långt den här veckan.

Alberto Aquilanis tid i klubben verkar stanna vid en ynka säsong, Pool vill sälja för att kunna lägga pengarna på det Belgiska underbarnet Stenen Defour, som är en liknande spelartyp. Klubben ska även ha tröttnat på Aquamans ständiga skadebekymmer, transferprsiet är satt till 10 miljoner pund, dvs halva summa man köpte italienaren för. Kort och gott en bra affär i sedvanlig Liverpool-anda.

Mascherano är nu på väg till både Barca och Inter, summan uppges till 20 miljoner pund. För pengarna ska Hodgson införskaffa Carlton Cole från West Ham. Siktet var egentligen inställt på Tottenhams Peter Crouch, men då Spurs ville ha 15 Miljoner pund för honom vände den gode Roy skutan åt ett annat håll.

Christian Poulsen är nu väldigt nära en 5 miljoner punds övergång till Englands västkust, återstå att se om han kan tillföra något annat än röda kort och fult spel.

Till sist, rykten gör gällande att Pool ska vara sålt lagom till helgen, den har vi aldrig hört förut.

Ta min hand i din

När man är ung är det lätt att bli influerad, antingen av vuxna i sin närhet eller av sina kamrater. Det är främst två personer jag kan beskylla för mitt intresse för idrott och framförallt fotboll. Ola, Anders och jag upptäckte tillsammans championship manager-spelen när vi gick i sexan. Ola hade redan ett favorilag, Anders lika så, själv brydde jag mig bara om hockey. Under influens av mina vänner styrdes jag bort från lag som Man Utd och Leeds för att istället söka mig till mer anonyma lag så som Newcastle, Tottenham och Liverpool. Ja Liverpool får räknas som anonymt med tanke på hur deras 90-tal såg ut. Som alltid när man spelar manager-spel så finns det de som är bättre och andra som är sämre, två spelare var outstanding. Alan Shearer och Teddy Sheringham. Båda var under den här tiden hemmahörande i just Magpies och Spurs. Naturligt blev jag därför lite mer intresserade för just dessa lag.

När högstadiet kom blev jag introducerad för spelandet på stryktips, det var dock inte som man skulle kunna tro min far som gjorde det, det var givetvis mina fotbollsintresserade vänner. Jag hade ända sedan sexan haft en litne kärlek till de svartvita från norr, i och med tippandets intåg fick jag dock upp ögonen för ett Pool på dekis.
Spelandet av managersimulatorer fortsatte, namn på spelare och bilder av arenor etsade sig fast i hjärnan. Det blev genast mycket roligare att varje helg följa fotbollen via tv. I takt med att jag blev mer och mer inbiten i spelandet växte intresset för den riktiga fotbollen. Pool utkristaliserade sig som mitt lag, bakom mig hade jag nu lämnat skator och hetsporrar.

Även idag spelar jag manager-spel i ganska stor utsträckning, huruvida mina vänner gör det vet jag inte riktigt. Vad jag dock vet är att fotbollen fortfarande binder oss samman, detta trots att 18 år har gått sedan jag blev inlurad i den här soppan. Så tack Anders och tack Ola för att ni öppnade upp mina ögon för en hel värld avglädje och frustration.

Homeward bound

Matchtröjor är en stor inkomstkälla för fotbollsklubbar runt om i världen, det är klart att de ska få betyg så ni vet vilka ni ska och inte ska köpa. 5 är bra, 1 är dåligt.



5. Man City, en stilren och snyggt designad tröja.



5, Everton, blåa matchtröjor är inte min favorit, Toffees har dock fått till det riktigt bra.



5, Sunderland, en snygg polkagris.



4, Man Utd, har allt som oftast snygg design på sina tröjor, ett litet minus för de vita inslagen på ärmarna.



4, Fulham, Kappa misslyckas sällan när de får uppdraget att designa matchtröjor, med loggor samt reklam lite längre ner hade betyget blivit 6 av 5 möjliga.



4, WBA, väldigt stilren och snygg, betyget dras ned av att reklamen sticker ut för mycket.



4, Aston Villa, två hemska färger som här lyckats bli en riktigt snygg tröja.



3, Chelsea, blå och intetsägande, Adidas har inte gjort något snyggt på riktigt länge.



3, Arsenal, en tröja som har alla förutsättningar att vara skitsnygg men som år efter år gör mig besviken, vad fan gör det röda i slutet av ärmarna?



3, Hammers, samma förutsättningar som Villa men någonstans på vägen blev resultatet ändå dåligt.



3. Blackburn, kunde varit en klockren femma men reklamen stör så pass att jag vägrar ge högre betyg än tre.



3, Newcastle, jag tycker det här är en snygg tröja, den känns dock inte komplett utan Newcastle Brown Ale-reklamen.



3, Liverpool, när jag först såg den här tröjan blev jag besviken, betyget blir dock högre av att jag sett den på tv och därför vet att den inte är ritkigt så ful irl som på bild.



2, Bolton, vitt är snyggt, de svart/röda inslagen är det inte.



2, Wolves, byt reklam till en som är mer diskret så blir betyget högre.



2, Blackpool, samma som ovan.



1, Wigan, med en annan kombination av färgerna och snyggare reklam så har vi högre betyg.




1, Stoke, borde snegla på hur Sunderland har designat sin tröja.



1, Birmingham, att försöka göra något nytt är inte alltid lyckat.



1, Tottenham, nej nej nej nej nej nej, byt tröjsponsor snarast!

Vid slutet av stormen finns en gyllne himmel

Med en vecka kvar till ligapremiären är det väl ändå dags att tippa hur det kommer sluta. Här följer facit över kommande säsong.

 

 

1. Chelsea.

Motivering: Laget är i stort sett intakt. Den enda förlusten av namnkunnig spelare är Joe Cole som valde att inte förlänga sitt kontrakt. Han har ersatts av Youssi Benayon som under sin tid i Pool blandat och gett när det gäller insatserna på planen.

Frågetecken: Med en av ligans äldsta trupper finns det frågor kring Chelseas återväxt.

Genombrott: Anfallaren Daniel Sturrige och mittfältaren Nemanja Matic får vara favoriter till att slå igenom.

 

 

2. Manchester United.

Motivering: Sir Alex blandning av gamla rävar och unga talanger hade det till och från motigt under den gångna säsongen. Får nyckelspelare som Rooney, van der Sar, Vidic, Ferdinand och Fletcher vara skadefria är de en stark utmanare till titeln.

Frågetecken: Hur länge håller gubbarna på mittfältet, vad händer om Rooney blir långtidsskadad?

Genombrottet: Det finns en rad kandidater till årets genombrott när man pratar om United. Mittfältarna Gabriel Obertan och Darren Gibbson samt anfallarna Javier Hernandez och Federico Macheda är alla spännande namn. Med speltid och lite flyt kan United snart ha en ny stomme att bygga framtiden kring.

 

 

3. Manchester City.

Motivering: Mancini har även denna sommar haft stora spenderarbyxorna på. Namn som David Silva, Mario Balotelli, Yaya Touré får det att vattnas i munnarna på de flesta fotbollsfans. City har dock haft svårt att få till något längre flyt. Ojämnheten och överflödet av storstjärnor gör att de ”bara” når en tredjeplats.

Frågetecken: Kan Mancini få ordning på Citys försvar, kommer han kunna hålla alla stjärnor nöjda och glada när speltiden lyser med sin frånvaro?

Genombrottet: Av de unga spelare som City förfogar över har redan Micha Richards, Adam Johnson och Joe Heart fått sina genombrott. Återstår att se om även mittfältaren Vladimir Weiss kan gå i deras fotspår.

 

 

4. Tottenham Hotspurs.

Motivering: Förra säsongens knall kniper återigen fjärdeplatsen. Harry Houdini har fått ordning på svänggänget Tottenham. Inga namnkunniga förstärkningar har gjorts, men sommaren är inte över än.

Frågetecken: Tottenhams anfallsbesättning skrämmer inte många. Visst att Defoe och Pavlyuchenko stänkte in ett par mål var framåt vårkanten men ojämnheten är ett orosmoment. Håller truppen för spel i både liga och Europa?

Genombrottet: Gareth Bale som varit lovande länge fick sitt genombrott avklarat föregående säsong, nu är det dags för spelare som Geovani dos Santos att visa vad de går för.

 


 

 

5. Arsenal

Motivering: The Gunners har sedan Wengers intåg i klubben stigit till ett stabilt toppfyra lag. I år blir de dock nerpetade från den tronen, visserligen har de förstärkt med måltjuven Marouane Chamakh men hålen som behöver tätas har uppstått på annat håll. Backlinjen må vara ung och snabb, men den är på tok för ostabil och rutinen kommer lysa med sin frånvaro om laget möter bra motstånd. Ett plus är att Fabregas verkar har bestämt sig för att stanna även kommande säsong.

Frågetecken: Försvaret!

Genombrottet: Det har länge pratats om Aaron Ramsey. Det börjar bli dags att bevisa var all hype kommer från.

 

 

6. Liverpool

Motivering: Roy Hodgsons har genomfört mirakel med små medel förut, återstår att se om han kan göra det även i Pool. Tre förstärkningar har hittills gjorts. Anfallaren Milan Jovanovic, mittfältaren Joe Cole och lovande backen Danny Wilson har alla anslutit under sommaren. Mycket av hoppet inför kommande säsong får som vanligt sättas till att nyckelspelarna Torres och Gerrad håller sig hela, Joe Coles intåg underlättar dock deras börda något. Spännande och se vad Hodgson kan få ut av det lag han fått ärva av Benitez.

Frågetecken: Hinner Hodgson sätta sin prägel på laget innan ligan drar igång, kommer Gerrard, Torres och Cole leva upp till förväntningarna.

Genombrottet: David N´gog testade på spel i PL under förra säsongen, blir han bara av med sin valpighet och visar lite mer djävla anamma framför mål så blir det här hans år.

 

 

7. Aston Villa.

Motivering: Martin O´Neil har länge haft något stort på gång med sitt Villa. Flera gånger har de varit snubblande nära att slå sig in bland toppfyra lagen för att tillslut fall på mållinjen, i år blir inget undantag. Laget kommer prestera bra men deras förkärlek för ojämna insatser kommer återigen visa sig förödande när säsongen ska summeras.

Frågetecken: När ska O´Neil få bukt med Villas ojämnhet? Fixar han bara det så få de andra lagen se upp.

Genombrottet: O´Neil är inte rädd för att släppa fram ungdomarna på planen. Återstå att se om det blir anfallaren Nathan Delfounesos eller mittfältaren Fabian Delphs tur i år.

 

 

8. Everton.

Motivering: Everton har varit med och dansat med de stora grabbarna senaste säsongerna, nu är det dock slut på det roliga. Pengakarusellen i PL är galnare än någonsin och stora summor spenderas på stjärnor, tyvärr har pengatåget gått och lämnat The Toffees kvar på perrongen. Får de behålla nyckelspelare som Arteta, Pienaar och Fellaini kan de vara med och slåss om en Europaplats, mer än så ska de nog inte hoppas på.

Frågetecken: Vem ska göra målen? Saha gör dem när han är skadefri, vilket inte är så ofta. Bakom honom är det bara ungtuppar och anfallare som är ojämnare än en bergodalbana.

Genombrottet: Moyes har precis som O´Neil använt många ungdomar. Om det beror på att Toffees har en väldigt bra ungdomsverksamhet eller om det är pga. pengabrist vet jag inte. Årets genombrott kommer en skadefri James Vaughan få.

 

 

9.  Fulham.

Motivering: Hodgson gjorde Fulham till ett svårslaget lag som tog sig ända fram till finalen av Europa League. Nu har Mark Huges fått ta över skutan, även han är en man som är van att jobba med små medel, kom ihåg hans sejour i Blackburn. Europaplats är inget Fulhams supportrar ska hoppas på med den knivskarpa konkurrans som råder. Ett år av inte allt för upphetsande fotboll kommer leda till att klubben landar på en stabil mittenplacering.

Frågetecken: Kan Huges få ut samma prestation ur spelarna som Hodgson fick?

Genombrottet: Fulham har unga lovande spelare i varje lagdel, ingen har dock lyst så klart att media ska ha uppmärksammat dem. Återstå att se om Huges hittar någon lite guldklimp i Craven Cottages korridorer.

 

 

10. Stoke City.

Motivering: Tony Pulis har en rätt ålderstigen men väldigt rutinerad trupp, han har även förmågan att få ut det mesta av det material han har att arbeta med. Stoke landar även de på en väldigt stabil mittenplacering.

Frågetecken: Vem ska göra målen och vad händer när Delap inte kan kasta sina långa inkast längre?

Genombrottet: Stokes ungtuppar finns på målvakts- samt anfallssidan, två ställen där tränare sällan gillar att testa något nytt och orutinerat. Får se vad Pulis kan överraska med.

 

 

11. Sunderland.

Motivering: Steve Bruce hade förra säsongen två av ligans hetaste anfallare i Jones och Bent. Kan de fortsätta leverera hamnar Sunderland på stabil mark långt från nedflyttningsstriden.

Frågetecken: Försvaret är ungt och orutinerat, vad händer om Jones och Bent blir skadade? Det är tunt bakom dem.

Genombrottet: Fraizer Campbell väntar precis som alla vi andra på att det ska lossna och att genombrottet på den stora arenan äntligen ska komma. Återstår att se om säsongen 10/11 är då det händer.

 

 

12. Birmingham City.

Motivering: Alex Mcleish genomförde ett smärre under med Birmingham förra säsongen vilket resulterade i en 9:e plats. Laget har en enorm rutin på mittfältet vilket kommer ge många bonus poäng.

Frågetecken: Kan Mcleish göra om samma bedrift?

Genombrottet: Ska erkänna att jag inte har någon större koll på vad Birmingham har för talanger i sina led, men med tanke på den nuvarande åldern på laget lär Mcleish inte helt plötsligt börja släppa fram ungdomar.

 

 

13. West Ham United.

Motivering: Hammers inledde förra säsongen starkt för att senare klappa igenom totalt. I år är det dags för revansch och mannen som ska se till att det händer är ingen mindre än förre Chelsea tränaren Avram Grant. Till sitt förfogande har en han en trupp full av rutin och talang, nu gäller det bara för den gode Grant att få ordning på det hela.

Frågetecken: Kan Grant få ordning på ett av ligans darrigaste försvar? Har Robert Green bearbetat VM-fiaskot tillräckligt mycket för att klara av motståndarsupportrarnas häcklande under säsongen som kommer?

Genombrottet: Grant har talang att tillgå i varje lagdel, återstå att se vem som slår sig in bland de stora grabbarna.

 

 

14: Blackburn Rovers.

Motivering: Big Sam Allardyce gjorde ett bra jobb i Bolton, lite sämre gick det i Newcastle, nu har han varit i Blackburn i en och en halv säsong. Det är tillräckligt med tid för att hinna göra ett avtryck och få till ett spel som passar truppen. Big Sam är van att jobba med små medel och förädla spelare som är lite på dekis, det räcker dock inte i årets PL. Blackburn har inte särskilt stor skattkista och det syns på truppen. Laget slipper med nöd och näppe undan nedflyttningsstriden.

Frågetecken: Rovers har en tunn trupp, kan de klara sig undan skador på lagets nyckelspelare en hel säsong?

Genombrottet: Mame Biram Diouf har anslutit på lån från Man Utd, får han speltid kommer genombrottet.

 

 

15. Newcastle United.

Motivering: Chris Hughton tog över som tillfällig manager när Alan Shearer och Newcastle trillade ur PL. I The Championship gjorde han ett så pass bra jobb att laget vann serien överlägset, det medförde att Hughton fick bli en permanent lösning. I år är motståndet bättre och kraven lite högre, mitt tips är dock att Skatorna klarar sig kvar, truppen innehåller ett gäng spelare som var med förra gången det begav sig så rutin av PL-spel finns.

Frågetecken: Senast laget låg i högsta serien hade de sjukligt svårt att hitta målet, i Championship dunkade de in 90 strutar. Den stora frågan är om anfallet håller så pass god klass att det kan fortsätta målfabrikationen även i PL?

Genombrottet: Andrew Carrol länge varit på gränsen till det stora genombrottet, i The Championship gjorde han 17 mål. Nu är det dags att åter dansa med de stora elefanterna, upprepar han fjolårets bedrift har han äntligen tagit steget som det pratats om så länge.

 

 

16. Bolton Wanderers.

Motivering: Wanderers hade stora problem att göra mål under fjolårssäsongen, hoppet sätts nu till att Ivan Klasnic fortsätter det han inledde under året. Potentialen finns helt klart. I övrigt har Owen Coyle ett rätt oglamouröst lag att tillgå, vinner de så beror det på en stabil kämpainsats.

Frågetecken: Boltons försvar är inte ligans snabbaste, har Coyle fått ordning på positionsspelet till årets säsong?

Genombrottet: Jack Wilshere är på lån från Arsenal, får han speltid blir han en hit.

 

 

17: Wigan Athletic.

Motivering: Roberto Martinez har under sin tid i Wigan haft som vision att spela glad anfallsfotboll. Ett experiment som slagit sådär väl ut. Förlusterna mot Spurs(9-1) och Chelsea(8-0) talar sitt tydliga språk om att Martinez har en del jobb kvar att göra. En stor eloge ska Wigan dock ha eftersom de trots en del tvivelaktiga insatser från lagets sida inte gjorts sig av med sin tränare. I år får de det återigen kämpigt, pengarna är inte tillräckligt stora och klubben inte tillräckligt glamourös för att dra till sig spelare som kan lyfta dem ur bottenträsket.

Frågetecken: Kan laget göra en mirakelsäsong till eller har de dansat klart i högsta serien?
Genombrottet: Victor Moses fick testa på spel iPL under föregående säsong, med Wigans rätt så tunna trupp öppnar det för fler chanser.

 





18: Wolverhampton Wanderers

Motivering: Laget överlevde knappt fjolårets säsong, i år blir det respass till The Championship. De har visserligen förstärkt alla lagdelar men det räcker inte.
Frågetecken: Vad ska rädda kvar Wolves i PL?
Genombrottet:




19: West Bromwich Albion.
Motivering: De kom visserligen med god marginal tvåa i The Championship föregående säsong, men en sån merit räcker inte så värst långt i PL. WBA får återigen se sig ner petade i seriesystemet.
Frågetecken: Hur många poäng lyckas WBA skrapa ihop?
Genombrottet: Liten budget leder till de egna leden, ska bli spännande att se om WBA hittar någon världsstjärna bland sina talanger.



20. Blackpool.
Motivering:
The Seasiders tog sig till PL via playoff-spel, truppen har bara Jason Euell som känt namn, lägger man ihop ett och ett så kommer insikten om nedflyttning rätt snabbt flygande genom luften.
Frågetecken: Hur ska tränare Ian Holloway undvika ett år av total förnedring.
Genombrottet: Klubben har under åren fått fram flera spelare som huserat i PL. Vem blir nästa stjärna?


Rykten

Som vanligt går ryktena vilda på internet om vilka spelare som ska säljas och vilka som ska köpas. Den affär som det skrivs mest om just nu när det gäller Pool handlar om Chrisitan Poulsen, den defensive danske mittfältaren. Ett köp som av många säkert kan anses väldigt konstigt med tanke på att vårt innermittfält redan består av spelare som Gerrard, Aquilani, Lucas, Mascherano. Har man dock följt den här långköraren så vet man att anledningen är att Mascherano inte längre vill vara en del av Pool, att han spenderat tiden efter VM med att gnälla om att det är dags för en flytt. Med den informationen i bakfickan blir Poulsen-affären genast ett bra köp. Bra deffensiva mittfältare som man kan få för en billig penning finns det gott om. Alltså, sälj gnällspiken dyrt, köp nytt billigt. Lägg mellanskillnaden på något annat.

Något annat verkar i det här fallet vara Middlesbroughs australiensiske VM-målvakt Brad Jones samt Nice anfallare Loic Remy. Vitsen med en till målvakt vet jag inte riktigt. Bakom Reina, som aldrig är skadad eller avstängd, finns brassen Cavalieri som när han fått chansen inte gjort bort sig. Visst, därefter är det väldigt tunt, men risken att man skulle behöva använda sin tredje målvakt är så pass liten att det enligt mig är värt att chansa.
Remy, som spås bli den nye Henry, känns som ett mer logiskt köp. Anfallre som gör mål är något vi behöver. Torres kommer inte vara hel i 38 matcher och ingen annan verkar kunna hitta nätet i hans frånvaro.

Andra roliga rykten. Pool ska säljas, men inte till vilka som helst utan till CIC. Vad är då CIC undrar ni, jo det ska jag berätta. CIC är Kinesiska statens investmentbolag som har i uppgift att förvalta och investera Kinas enorma mängd utländsk valuta. Hur det blir med den affären återstår att se, rykten gällande en försäljning har pågått i ett års tid nu utan att något hänt. Men än finns det hopp.

Med hopp i hjärtat

Igår spelades returen av Europa Leauges tredje omgång. Pool stäldes återigen mot Fk Rabotnicki från Makedonien. Ett lag av sådan klass att det skulle kunna vara topplag i Allsvenskan. Resultatet av de två mötena hade alltså kunnat blivit bra mycket mer än de 4-0 som Pool mäktade med. Men det är inte för att göra en matchrapport som jag skriver det här, utan pga av det spel som laget visade upp. Visst, Rabotnicki höll ingen klass alls, men spelare som Cole, Jovanovic, Gerrard, Lucas, Aquilani och Kelly bjöd ändå på ett lovande spel. Trots att det bara var säsongens andra tävlingsmatch samt att halva laget bestod av ungdomar eller bänknötare så klickade ändå allt. Hodgson har på bara några veckor fått in en harmoni och en kämpaglöd som vi inte sett sen Benitez första säsong. Storstjärnor och ungdomar jobbar alla lika hårt och för varandra på ett helt nytt sätt. Det bådar gott inför kommande drabbningar.


Fotboll och livet

Det sägs ofta att fotboll bara är sport. För oss som lever och dör för våra lag är sådana uttalanden ett skämt. Vi vet att fotbollen är så mycket mer än bara sport. Det är något att binda upp sin vardag kring, något att sätta sitt hopp till samt något att skylla på när det går dåligt. Det senare är något jag själv kan relatera till. Säsongen 09/10 kan gå till historien som den sämsta i mitt liv, i samma veva som allt är skit privat ser även Pool till att göra en av sina sämsta säsonger på väldigt väldigt länge. Nu inte sagt att mitt liv påverkar Pools prestationer eller tvärtom, men fotbollen är som sagt något man sätter sitt hopp till. Hade Pool gått och vunnit PL skulle säkert mitt humör varit på en helt annan nivå än det varit.

För utomstående kan allt jag skrivit säkerligen värka helt bakom flötet. För andra inbitna fotbollsföljare är det säkerligen bara ännu en fotboll/livet historia. Det har skrivits många böcker kring just det fenomenet, den mest kända är Fever Pitch av Nick Hornby. Genom hela boken får vi följa huvudkaraktärens liv beskrivet i små historier som alla på något sätt relaterar till fotboll.

Vi är många som kan komma ihåg viktiga stunder i våra liv tack vare fotboll. precis som Hornby skriver i sin bok. Vi är många som kopplar ihop liv och fotboll.  För utomstående är vi alla helt korkade. Personligen skulle mitt liv vara bra mycket mer torftigt utan fotbollen och passionen.

Pool och Dif må spela dåligt en säsong. Kärleken försvinner inte för det. I ett liv med snabba förändringar blir fotbollen något att hålla fast vid, något som aldrig överger en.

En nystart på livet

Den här sommaren har jag precis som många andra fotbollsintresserade människor följt fotbolls-vm, en tillställningen som kantats av många kontroverser. Domarinsatserna har varit långt från godkända, spelet har varit torftigt och som ett litet extra plus har varje match förpestats av ljudet från vuvuzelor. Kort och gott, vm har precis som vanligt varit en stor besvikelse. Räddningen efter en sådan upplevelse ligger dock runt hörnet, om mindre än två veckor drar Premier League igång efter en allt för lång sommar.

Inför årets särsong har vi fått se Benitez lämna det sjunkande skeppet som vi alla känner vid namn Liverpool fc. Som ny kapten har vi fått förra säsongens mirakelränare, Roy Hodgson. Hodgson kommer närmast från Fulham, en liten klubb fylld av spelare som dumpats av sina tidigare arbetsgivare och som nu fått en pånyttfödelse.
Att Hodgson är en man som är van vid att jobba med små medel är något Pool verkligen kan dra nytta av i dessa ekonomiskt ansträngda tider.

Med en spelartrupp som förra året inte kunde leverera när det behövdes har det funnit utrymme för spekulationer huruvida spelare som Gerrard, Torres och Mascherano skulle stanna kvar när vm väl tagit slut. Nu, en månad efter eländet avslutats, har ingen av våra nyckelspelare sålts. I media har det skrivits spaltmeter kring påstådda övergångar. Truppen har dock tunnats ut något, Insua har sålts till Italien och Aurelio har lämnat gratis då hans kontrakt gick ut nu i sommar, något som lämnat oss helt utan vänsterback. En position som varit väldigt tunt besatt under en längre tid. Även en tredje spelare har försvunnit. Albert Riera, spanjoren som virvlade in på Anfield och gjorde ett par starka insatser har gått till Olympiakos för 50 miljoner kronor.  Flera spelare har ryktats vara på väg bort, namn som Plessis, El Zhar, Degen, N´gog, Maxi och Leiva har figurerat på internet och i media. Ingen av dessa är dock storstjärnor eller nyckelspelare. Maxi är i och för sig en spelare jag gärna ser stannar på Anfield då han tillfört en kreativitet och ett spel som vi helt saknat tidigare.

Tre förstärkningar har gjorts, Joe Cole, ett namn som länge varit förknippat med chelski har skrivit på gratis. Skador och formsvackor har gjort att han förlorat sin plats i chelskis startelva, något som fått honom att söka sig bort. Impulsivt känns Cole som en bra förstärkning då vi knappt haft några kantspelare att prata om sedan den gode McManamans dagar, en varningsklocka ringer dock i bakhuvudet då formsvackor och skador som sagt varit en stor del av Coles karriär. Låt oss därför hoppas att dessa dagar är förbi och att han nu kommer få sin livs bästa säsong.

Den andra förstärkning är den lovande skotske backen Danny Wilson. Det har länge ryktats att Wilson skulle vara på väg till Pool men med Benitez uttåg hamnade affären i frysboxen. Hodgson tinade dock upp den och för en nätt summa blev den skotska ligans bästa unga spelare vår. Backar är något vi inte haft direkt överskott på så den här affären känns väldigt bra. Återstår bara att se om Hodgson spelar Wilson direkt eller låter honom slussas in under längre tid.

Sommarens tredje nyförvärv är den serbiske landslagsforwarden Milan Jovanovic. Om denne spelare vet jag väldigt lite förutom att han gjorde mål i sommarens vm. Positiva aspekter på det här köpet är att det var gratis samt att forwards inte är något pool har allt för många av. 

Om inga oväntade försäljningar av nyckelspelare inträffar innan ligastarten tror jag att vi kan ha en chans att utmana om fjärdeplatsen. Men i den ekvationen finns det många om och men som trots allt ska falla på plats.
 


Slutet på en era?

I torsdags drogs gardinen definitivt ner för den här säsongen. Att ligan var körd visste jag redan i September, vårt enda hopp har hela tiden varit att lyckas i någon av de tre cuper vi spelat i. Visst, innerst inne var jag aldrig särskilt övertygad att vi faktiskt skulle vinna mot Atlethico, vi är ju trotts allt sämst mot lag som kommer med fart. Men hoppet, det där sista som aldrig ger med sig sa åt mig att vi nog skulle klara det. Vi har ju gjort det förut, klart vi kunde göra det igen. Men som med precis allt annat den här säsongen hade vi varken skickligheten eller turen på vår sida.

I media spekuleras det villt huruvida Benitez, Torres och Gerrard kommer vara kvar när 10/11 säsongen drar igång i höst. Personligen tror jag att alla tre kommer stanna, Benitez för att Pool inte har råd att lösa ut honom. Torres och Gerrard för att de vill ha revansch. För att det ska bli en ändring till nästa säsong krävs dock ett par saker. Den första är att våra underbara amerikanska ägare säljer klubben så vi kan få en ny ägare som faktiskt har pengar att investera. Den andra är att Aquilani håller sig hel och framför allt att han får spela. De få chanser han fått har visat upp den potential som finns i den skadebenägna pastakroppen.  Den tredje är att det kommer till två snabba och inläggsskickliga kantlöpare. Maxi har vista viss klass, Babel likaså. Men de är på tok för ojämna för att vi ska kunna lita på de herrarna. Vi behöver även en forward till av världsklass. Först då kan Pool på nytt utmana om titlar.

 Veckans plus har dock varit Difs fina derbyseger samt det spel som stundvis visat sig den här säsongen. Mer sånt tack.


Beckham har fattat galoppen

Snubblade över det här citatet på Aftonbladet, äntligen en fotbollsspelare som tagit sig samman.
"– Alla säger åt mig att raka mig, så just därför tänker jag inte göra det. Skägget stannar. Det ligger ingen särskild tanke bakom. Jag orkar helt enkelt inte raka mig just nu."


Jag hatar landskamper!

Okej, jag har nog skrivit det här förut, men det är fan dags igen. JAG HATAR LANDSKAMPER! Inte nog med att de förstör veckans höjdpunkt för mig, de bidrar alltid med att minst en av våra spelare kommer tillbaka skadad. Gärna Torres, Gerrard eller någon annan nyckelspelare. Så när det nu var dags för landskaper igen såg jag som vanligt inte alls fram emot det, jag visste någonstans innerst inne att skador skulle uppstå, och ja, jag fick rätt. Igen. Jag röstar för att landskamper avskaffas och att VM och EM spelas av de länder med högst rankade ligor. Dessutom pågår justnu en generationsväxling inom fotbollen där de nya unga spelarna sätter klubb fram land, något som i längden kommer leda till att ingen av fotbollens storstjärnor kommer spela för sina länder. Vi kommer alltså hamna där hockeyn är redan nu. Fan vad jag längtar.

Enough said

"Du kan lämna din fru, svänga politiskt, byta religion –men aldrig någonsin kan du byta ut ditt favoritlag."

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0