En lekmans klagosång

Det är dags för upplopp, och då inte som i kravaller och flygande stenar, det är dags för slutspurten i världens enda bästa liga. Efter en höst kantad av hyfsad framgång och starka resultat gick vi med vinden i ryggen in i den där tajta julperioden. Tyvärr fick vi se två starka insatser och noll poäng mot två av våra toppkonkurrenter vilket resulterade i arga supportrar med krökta ryggar.

Nu är dock den mörka vinterperioden snart över och ljuset vankas åter i tunnelns slut. Lokalkonkurrenten Everton och Arslena har båda på kort tid demolerats totalt. Vinden blåser åter stark i seglen och det har börjat viskas om chanser på titeln. Som den cyniker jag är tittar jag dock istället förskräckt neråt i tabellen och konstaterar att den jagande duon bara är tre respektive fem poäng efter oss. Visserligen har vi flera av topplagen kvar att möta på hemmaplan, lag som vi mycket väl kan slå, men vi har även lag som Fulham, Southampton, Norwich och Palace kvar, solklara miner i min värld. Det är mot dessa lag, de som backar hem och väntar ut oss som vi haft problem i år och även föregående säsonger.

Det är bara att för en sann pessimist som jag själv att ta en match i taget, försöka hålla förväntningarna nere och hoppas att vi kan bärga de poäng som krävs för att stanna topp fyra. Allt annat vore dumt i detta läge. Men djupt där inne, dolt under alla tvivel finns ändå den där satans strimman hopp, den som gör att varje poängtapp känns som en storförlust. För visst fan vill jag ändå hoppas och tro att vi kanske kanske kan sno åt oss guldet. Men det vore väl för bra för att vara sant...Sådan är den, supporterns förbannelse. Den som gör att vi lider oss genom säsong efter säsong. 

Jag har länge förvånats över att united trots två-tre år utan ordentliga värvningar fortfarande är med och slåss om ligatiteln. Vad är det som gör att detta anonyma och rätt så stjärnfattiga lag fortfarande tuffar på som tåget? Det första som jag kommer att tänka på är att vinnarkulturen, som det så ofta pratas om i media, verkligen är insprängd i väggarna. Ingen av de som är i klubben ,förutom Sir Alex, har varit med om tiden innan klubben var ett storlag. Vinnarskallarna är staplade på hög och håller du inte måttet är din tid i klubben snabbt räknad.

Men man vinner inte titlar enbart på vilja, onekligen måste de spelare som idag huserar i united besitta vissa kvalitéer. Till skillnad mot det stjärngäng som runt 00 var världens bästa lag innehåller dagens trupp en brokig skara. Visst, man har fortfarande några storstjärnor i form av Rooney, Vidic och Ferdinand, men de två senare är på väg utför i karriären och hårtransplantatören har inte sett vass ut på flera år.

Hur tusan kan de ändå fortsätta vinna undrar ni då, ärligt så tänker jag detsamma. Senast man spelade hade laget ett innermittfält med Carrick och Giggs. Båda har vissa lysande egenskaper, MEN du ska inte kunna vinna en match mot Arsenal när ditt innermittfält består av en gubbe och en långbollskille.

Sir Alex har dock till skillnad mot t ex Pool gjort något smart, han har sett till att backlinjen fortsatt att vara en ointaglig mur. Successivt har en generationsväxling genomförts, ut har trotjänare som Wes Brown och John O´Shea försvunnit. In har han tagit talangfulla ungdomar och egna produkter. Det är också här jag finner nyckeln till att shitty inte kunnat segla iväg i ensam majestät. Precis som de sämre lagen gör har united väntat på sina lägen att få ställa om spelet snabbt, de har insett att det fattas en ordentlig playmaker på mittfältet och spelar därför utifrån de resurser som finns. Med två bra yttrar och en nickstark och snabb Welbeck på topp har omställningsspelet inte haft särskilt stora problem att fungera.

Om Sir Alex gäng ska fortsätta hänga med i toppen behövs det förstärkas, kanske inte nu i Januari men definitivt till sommaren. Det saknas ordentlig bredd på innermittfältet, något som illustreras väl av att trotjänaren Scholes avbrutit sin pension och åter snört på sig skorna. Målvakterna man förfogar över har inte lovat särskilt gott, dock kan nog De Gea växa in i kostymen om han inte knäcks av de inledande motgångarna. Backlinje och yttermittfält ser stabilt och bra ut, någon komplementspelare kan behövas då det bakom startspelarna är väldigt tunt. På forwardsidan har man god täckning men Rooney verkar inte lycklig och det är nog bäst om Sir Alex håller ögonen öppna på marknaden utifall det otänkbara skulle hända.

Mysteriet Liverpool fortsätter, vad är det som gör att vi inte kan prestera mot på pappret sämre motståndare? Majoriteten av matcher vi spelat mot sämre lag har slutat lika eller med uddamålsförlust, förmågan att göra mål verkar som bortblåst.

Vad har då Kung Kenny gjort annorlunda under hösten mot succévåren för ett år sedan? Som jag ser det är försäljningen av Raul Meireles en av nycklarna, den ojämne men allt som oftast briljanta portugisen lämnade ett större hål än väntat efter sig. Kostymen som spelfördelare var tänkt att fyllas av Charlie Adam, dock har inte den lynniga skotten lyckats med detta. Med en Steven Gerrard som varit långtidsskadad har saknaden av en kreatör blivit ännu mer påtaglig.

Inför säsongen köptes Downing och Henderson, båda var tänkta att starta på varsin kant och från dessa förse Carroll med fina inlägg. Downing var föregående säsongs bästa inläggsspelare och med detta i bagaget torde hans övergång ses som ett snilledrag. Tyvärr verkar den gode Stewart ha glömt bort hur man spelar fotboll för hans insatser har varit långt från godkända.

Spelare som inte lever upp till förväntningarna samt ett försvar som blandar och ger har lett till att Pool inlett 2012 med en rejäl krabbgång. Saken har inte blivit bättre av att Suarez inte kunde hålla sin mun stängd i senaste matchen mot united och därför drog på sig en åtta matcher lång avstängning för rasistiska påhopp. Så här står vi nu med en skadebenägen kreatör som sett sina bästa dagar, med nyinköpta spelare som kostat skjortan samt inte kan spela fotboll och med ett försvar som inte kan hålla tätt.

Vad finns det då att göra? För det första måste Kung Kenny och herr Comolli sluta värva britter. Att betala överbriser för spelare med bristande teknik och spelsinne till enorma överpriser kommer inte leda oss framåt. Att leta efter guldkornen utanför det brittiska imperiet har t ex lett till att Newcastle seglar högre än på länge trots att man under sommaren sålde sina stjärnor. Det är även den vägen jag anser att vi behöver gå, visst det behövs hjärta och lokal anknytning men det får inte komma till vilket pris som helst.

Nästa drag måste bli att bygga laget bakifrån, det kan låta helt idiotiskt med tanke på att jag nyss saknade offensiv. Men som det ser ut nu måste vi hitta tillbaka till tryggheten vi hade under Benitez,det  som b la gav oss en CL-titel. Utan ett stabilt försvar kan du inte anfalla, då lämnar du dig vidöppen för kontringar, något som de mindre lagen använder sig mycket av när de möter bättre motstånd.

När vi väl byggt upp ett deffenstivt spel som fungerar behöver ovan nämnda herrar sätta sig och fundera på vilken typ av anfall vi vill spela. Det är uppenbart för alla utom Kenny att långbollar på en targetspelare inte riktigt är tidens melodi, särskilt inte när targetspelaren är rätt dålig på just den typ av fotboll. Något som även behöver tillkomma är fart, i nuläget spelar vi någon sämre variant av italiensk gå-fotboll. Det håller inte i världens tempostarkaste liga.

Tyvärr tror jag att varken Kenny eller Comolli läser in blogg så vår kräftgång kommer nog fortsätta ett tag till.

Säsongen har passerat mitten, det är dags att komma med domar över de spelare som köptes in under sommaren.

• Stewart Downing, 28. Den vindsnabbe, tekniska vänsteryttern anslöt till klubben efter att han haft en av sina bästa säsonger i karriären. Övergångssumman var nätta 20 miljoner pund, något som fick flera att höja på ögonbrynen, den gode Downing har nämligen aldrig varit en jämt presterande spelare. Efter 6 månader på både vänster och höger kanten kan vi konstatera att vi inte fått valuta för pengarna. Downing har gått från att göra 7 mål och 9 assist i ligan förra säsongen till att knappt få ha bollen.

• Charlie Adam, 26. Blackpool var förra säsongens stora överraskning då man många gånger antingen knep poäng av storlagen eller var väldigt nära att göra det. Nyckeln till framgången var ofta Adam som med sin vänsterfot styrde spelet och stod för många avgörande passningar och mål. Han köptes i hård konkurrens av Pool för den ganska blyga summan 7,5 miljoner pund, ett pris som i efterhand känns mer än rimligt. Tänkt som en spelare som ska avlasta Gerrard i den kreativa uppbyggnadsfasen har Charlie fått spela långt bak i planen, antingen har positionen eller rollen inte riktigt passat. 6 månader in i säsongen framstår Charlie verkligen som en spelare som inte alls besitter de fotbollsmässiga kunskaper som en toppspelare behöver. Mediokra passningar blandas med idiot-tacklingar och uselt spel.

• Jordan Henderson, 21. En av Englands mest lovande mittfältare var under fjolårssäsongen mycket tongivande i sin dåvarande klubb Sunderland. Pool öppnade plånboken och hostade upp nätta 16 miljoner pund för denna hyfsat oprövade yngling. Ansedd som en mycket kreativ och målfarlig offensiv mittfältare som helst spelare centralt bakom anfallaren anlände Henderson till klubben för att snabbt förpassas ut till högerkanten. En position som förvisso inte är helt ovan men inte den plats den den unge mannen kommer till sin rätt. Efter en mycket tveksam inledning av säsongen där positionsspelet inte alls stämt fick Henderson chansen att spela på mitten och vips stämde allt. Av våra nyförvärv är Jordan den som har störst chans att lyckas i sin nya klubb.

• Craig Bellamy, 32. Den vindsnabbe walesaren gör sin andra sejour i klubben. Första turen för fyra säsonger sedan blandade och gavs det mycket, den andra som inleddes i somras har lovat mer. Med sin fart och sina kämpaglöd har han gett oss ett anfall som i sina bästa stunder till och med ser lovande ut. Det som talar mot Bellamy är att han inte direkt blir yngre.

• José Enrique, 25. Även denna spelare kom till oss efter att ha gjort en succésäsong. Den spanske vänsterbacken är stabil bakåt och besitter goda offensiva kvalitéer, något som bidragit till att han har blivit hyllad i både engelsk och utländsk media som en av de bästa backarna i ligan. Av våra nyförvärv är denna spanjor den som utan tvekan lyckats bäst med att slå sig in i laget.

• Sebastián Coates, 21. Stor och stabil mittbackstalang från Uruguay som inte riktigt testats ordentligt i den Europeiska fotbollen. Var med och vann Copa America som en av de viktiga kuggarna. Stor potential och tiden får utvisa om han kan blomma ut till en backklippa, något som Pool saknat senaste säsongerna.

Det råder total stiltje på transfer-fronten, eller ja, det gäller ju inte alla. Bara Liverpool. Det har varit många spelare av olika kaliber och ålder som kopplats samman med Pool under våren men framförallt nu i Juni. Engelska underbarn som Jones, Wickhan och Henderson är några av namnen. Våra ägare och den gode Dalglish har en plan att framtidens lag ska bestå till största delen av killar från de brittiska öarna. En fin tanke, problemet när det kommer till att köpa engelskt är att priserna blir löjligt höga. Vi betalade ca 180 miljoner för en kille som knappt kommit ur puberteten.

Andra problem som gör att vi inte shoppat något mer efter Hendersson är vårt bagage av skit som Benitez och Hodgson lämnade efter sig. Spelare som Cole, Jovanovic och Poulsen sitter på sjukt höga löner samtidigt som de inte ens varit i närheten av att prestera på planen. För att kunna förstärka truppen måste dessa spelare väck. Tyvärr gör lönekraven samt de dåliga prestationerna att köpare inte direkt står på kö.

Pool befinner sig alltså i samma moment 22 som under Benitez sista sommar. För att köpa måste vi sälja, det vi kan sälja är spelare vi inte vill bli av med. Då var det Alonso, nu är det Meireles. Hur ska det här sluta...

Transfersäsongen är här igen. Rykten kring övergångar florerar vilt på internet och i världens alla tidningar. Givetvis förknippas Pool med ett helt gäng, här är ett urval.

Ashley Young, rykten cirkulerade länge kring övergång till antingen Pool eller united. I och med dagens transfer till united kan vi avskriva denne kille. I ärlighetens namn så är jag inte helt besviken över den missade övergång då Young varit ojämn i sitt spela samt begärde en lön på den nätta summan 130000 pund i veckan?!

Gael Clichy, en spelare som när han är skadefri är Wengers förstaval på vänsterbacken. Sitter på ett utgående kontrakt och väntas därför inte kosta några större summor. Sanningshalten i det här ryktet känns dock låg då storklubbarna i Englnad sällan säljer spelare mellan varandra.

Phil Jones, en av Englands mest lovande mittbackar har varit under Liverpools lupp hela våren. Tyvärr får vi se oss snuvade på denna kille, united har enligt alla rykten säkrat övergången sedan några dagar tillbaka.

Gervinho, Lilles tekniske och snabbe ytter/anfallre är högvilt på transermarknaden. Arsenal och Liverpool sägs vara två av de drakar som vill ha hans underskrift. Stämmer det här ryktet blir kalaset inte gratis efter en säsong där Lille tog ligan och Gervinho var en av nyckelspelarna.

Scott Dann, efter missen med Phil Jones är det här spelaren som ska vara Pools näste man på listan när det gäller nya mittbackar. Med tanke på Birminghams snopna slut på säsongen med degradering som följd lär priset inte bli allt för högt, surret på internet säger siffror kring 10 miljoner pund.